Jag blev jätteglad när mamma frågade om jag ville överta hennes Lundhagskängor! Kängorna var dock utan foder, så det dröjde inte många minuter innan tårna var iskalla trots ullstrumpor… Men med tidningspapper och en bit stickat så löste det sig. Så här gjorde jag ett par varma skosulor!

Jag ritade av min fot på ett reklamblad och klippte ut. För att hålla ihop alla tidningslager (ca 10 per sula) så satte jag en häftklammer genom dem. Sen stoppade jag in tidningssulan i kängan för att kontrollera att den fick plats. Jag fick runda av tån på sulan lite för att den skulle passa skoformen.

För att slippa få trycksvärta på sockarna och för att få sulan lite mjukare och lite varmare så ville jag kombinera tidningspapperet med ull.

Så jag klippte sönder en stickad påse som jag en gång filtat ihop i tvättmaskinen (ett av många mindre lyckade projekt). En gammal ylletröja eller liknande hade funkat lika bra, gissar jag. Jag nålade fast tidningspapperet mot avigsidan på det stickade och sen sydde jag ihop.

Det fick bli bomullstråd i symaskinen, bara för att det tilltalade mig att hålla hela projektet naturligt och nedbrytbart. Jag sicksackade runt tidningssulan med den bredaste sicksack som gick att få till och med ”mittemellan” på stygnlängden för att inte perforera tidningspapperet för mycket.

När jag sicksackat runtom tog jag bort nålar och häftklamrar och sydde några sömmar till över sulan för att hålla ihop lagren. Därefter klippte jag rent runt kanten och så var sulorna klara. Gjort på mindre än en timme! Det hade tagit mig längre tid att åka in till stan och köpa ett par sulor. Billigare blev det också.

Jag kan meddela att sulorna är mycket varma och sköna! Blir de blöta är det bara att ta ur dem och lägga på tork. Har ingen aning om hur länge de kommer att hålla. Det får jag be att återkomma om. Men jag gissar att de håller denna vinter i alla fall. Behöver jag göra nya nästa vinter så är inte det någon katastrof. En timme kan jag avvara för att hålla fötterna varma ☺